Black metals historia
Black metals historia brukar delas in i vad som kallas första och andra vågen. En av de band som sägs ingå i den första vågen är det brittiska Venom, som myntade själva genrenamnet black metal genom sitt album med samma namn, som släpptes 1982. Musikaliskt var detta album snarare thrash metal än black metal, men en stor del av texten fokuserade på satanistiska teman. Medlemmarna i Venom hade också pseudonymer, något som skulle komma att bli praxis bland black metal-band. Även det svenska bandet Bathory var med och skapade grunderna för black metal, då sångaren skrek på det sättet som skulle bli karakteristiskt för genren, och musiken var mörk, snabb och förvriden. Black metal har ett tydligt undergroundursprung, då banden spelade in sina album i källare eller garage i low fidelity, eller lo-fi. Många band skulle fortsätta göra detta även efter att de hade möjlighet till högre produktionskvalitet, dels för att hålla sig till genrens rötter, och dels för att göra genren så otillgänglig som möjligt för den stora massan.
Den andra vågen bestod framförallt av band på den norska black metal-scenen. Det var under åren 1990-1993 som black metal utvecklades till en tydlig genre. Den norska scenen var en sluten, exklusiv grupp som bara släppte in de som var ”sanna”. På scen bar grupperna liksminkning för att skilja sig från andra metalgenrer. Black metal kopplades på denna tid även tydligt till en ideologi. Banden hävdade att de var misantropiska djävulsdyrkare som var bittra motståndare till kristendomen, och ville sprida hat och ondska och skapa rädsla hos människor.
Ett av de centrala banden på den norska metalscenen var Mayhem. Deras sångare, som kallade sig Dead, sägs ha varit en av de första att bära liksminkning, och brukade skära sig i armarna på scen. År 1991 begick Dead självmord genom att skära upp vristerna och skjuta sig i huvudet. Euronymous, bandets gitarrist, hävdade att han tagit sitt liv för att extrem metal hade blivit ”trendigt” och ”kommersialiserat”. Deads självmord var en av två faktorer som drog allmänhetens uppmärksamhet till black metal. Den andra faktorn var en rad bränder i norska kyrkor, som utfördes av medlemmar i black metal-band.
I slutet av 90-talet började nyare band producera i hifi och lägga till nya instrument. Idag kan black metal sägas vara indelad i två grupper: de som vill vara trogna rötterna och de som vågar vara progressiva och förändra genren. Som en följd av den senare gruppen har många undergenres skapats inom black metal: symphonic black metal, viking metal, pagan metal, blackened death metal, war metal och black-doom. Många menar också att black metal inte längre än knutet till en ideologi, utan har blivit en ren musikgenre.